Julegrisen

Nu är julen över och jag har gjort en skadebedömning. Den gick INTE bra. Jag väger mer nu än jag någonsin gjort förut (graviditeterna inräknat).

Det är alltså dax för “Hälsovakten igen. Och som vanligt var det något av en chock att fylla i den dag 1. Innan man kommer in i det så larmar det mest hela tiden. Jag vill SÅ gärna komma ner i en någorlunda “normal” storlek igen. Tack och lov vill Matte det samma, det gör det iallafall LITE enklare.

Skrevs:2005-12-26 19:08:00

Vår första bröllopsdag

Dagen startade som vanligt en söndag med invägning och sen mysfrukost. Sen har vi softat och myst nästan hela dagen.

Mattias pappa var här och jag hjälpte honom att fixa inbjudan till hans 50-års kalas.

Mat har plötsligt blivit en väldigt viktig del av vardagen. Att planera maten, använda sitt sunda förnuft och damma av sin goda karaktär har blivit viktigt. Jag vill röra på mig mer än jag gjort förut, jag vill se resultat. Mitt mål är ju att komma i strl 38 på byxor igen. Idag tog jag reda på vad det innebär mer exakt och skrev in önskekurvor även för midja och stuss (de streckade linjerna). Hittills har jag gjort ganska stora framsteg och det är jag väldigt stolt över. Det sporrar mig att försöka hårdare, att vara ännu mer principfast, att kämpa för att nå målet.
8 mars är första hållplatsen sen får jag utgå ifrån vad jag uppnått då.

 

M var sjuk idag med

Jag hoppas verkligen att jag slipper…

På kvällen mådde M bättre och följde med Lars på Bio. Jag kände mig SÅ ensam och hade obeskrivligt tråkigt. Följden blev att jag moffade i mig en skål popcorn och en dl mandelmassa. Hälsovakten larmade vilt och jag ångrar mig djupt 🙁 jag kommer säkert inte gå ner ett gram den här veckan heller…

Mattias är hemma

… och är sjuk stackarn 🙁 -magsjuk eller nått.

Det blåste så idag att jag tog bilen till jobbet istället för att gå. har lite dåligt samvete för det… Har fått lära mig att göra “fettfria” popcorn idag i micron. Istället för fett så tar man vatten. Låter mysko men det funkar och blir riktigt gott 🙂

Lena kom till jobbet precis vid stängning. Jag saknar att verkligen umgås med henne. Kunna sitta ifred och bara prata. Inga gubar, inga barn, inga inplanerade aktiviteter. Bara diskutera livets mysterier.

Funderar lite över det där med måttlighet. Jag har ingen koll på vad som är en rimlig matportion. När jag lagar 4 portioner enligt VV och delar upp på 4 så ser de där portionerna så SMÅ ut, jag tror att jag under inga omständigheter kommer att bli mätt. Så äter jag upp och inser att jag ÄR mätt. Hade det varit för ett par veckor sen hade jag säkert ätit en portion till eller så länge det fanns något kvar. Hur lär man sig vad som är lagom? Hur vet man sig skillnaden på vad kroppen behöver och vad ögat vill ha?