Bara vanlig vardag
Jag har bestämt mig för att julklapparna i år skall produceras hemma, av befintligt garn.
Det är en utmaning vill jag lova!
Jag har tagit reda på tänkta mottagares storlekar och favoritfärger. sedan har jag inventerat garnförråd och finkammat Ravelry efter idéer.
Det som återstår är att få ihop pusselbitarna.
Det jag gör till barnen kommer jag att visa upp men vuxnas presenter blir suuperhemliga. *moahaha*
En sak är säker. Hårda paket blir det inte många i år 🙂
Den där känslan som infinner sig när man slutar tänka på vad man gör, när man gör det automatiskt. Jag älskar den känslan. När man inte behöver recept, instruktioner eller mönster utan bara gör.
Jag har hamnat där med pyttipannan nu 🙂
Nu är det dags även för mig. Dags att testa att sticka uppifrån-och-ner.
Jag har köpt Tant koftas instruktion och så här långt är det ju ruskigt enkelt. Nåja. Det tog mig ett par försök att få till hennes variant på ökningar men det var det värt 🙂
Min kofta är väl egentligen en tröja eftersom jag gör den utan knäppning men principen är ändå densamma.
Som vanligt har jag stött på ett hinder så tröjan får ligga ett par dagar.
Innan jag kom igång hann jag, eftersom jag är som jag är, snöa in på uträkningen för uppläggningen och gjorde ett excelark att ta till hjälp framöver 🙂
Jag har stickat en ”3-hour sweater” ett bra tag nu.
Den verkar aldrig vilja bli klar.
Det är ett vintage-mönster från 30-talet.
-De måste ha varit väldigt snabba på stickning på 30-talet…
Mönstret finns här om någon vill testa 🙂
Jag har läst här och där om att blocka sina alster men inte riktigt fattat vitsen med det.
Att blocka innebär att man sköljer upp sitt alster i vatten och spänner upp det med nålar så att det får önskad form. Där får det sedan torka.
Gör det någon skillnad då?
Avgör själv…
