Jag tänker mycket på det här med bra kost nu.
För de flesta är det självklart att man ska dra ner på fettet om man vill bli smal. Räkna kalorier… Men om det nu är sant. Hur kan jag då gå ner mer än dubbelt så mycket när jag vräker i mig fett och håller mig borta från kolhydrater?
Så här har LCHF påverkat mig under veckorna som gått.
- Jag är aldrig godissugen längre, inga problem att låta ungarna få en liten påse chips, jag vill inte ha. Jag är knappt hungrig alls om jag ska vara ärlig, definitivt inte sådär så att jag upplever att jag kommer att avlida om jag inte får mat snart.
- Min halsbränna har varit stadigt borta i snart 2 veckor, inte minsta tecken sen dess. Den har ju varit såpass besvärlig att jag suttit upp och sovit i perioder…
- Jag behöver mycket mindre volymer mat nu vilket är enormt skumt. Det är nästan som om jag upplever mättnaden på riktigt snabbare nu.
- Mitt humör är mycket jämnare nu och jag känner mig mycket mer alert. Första dryga veckan var jag iofs yr i mössan och rent ut sagt korkad men det är vanligt när man kommer i ketos. Ketosen går över när kroppen fattat att den ska plocka energi ur fett istället och det är väl dit jag har kommit nu.
- Min hy blir bara bättre och bättre och jag måste inte längre smörja kroppen varje dag.
- Jag sover jättegott och vaknar utvilad på morgonen. Är inte alls lika trött på eftermiddagarna heller.
Det svåraste tycker jag är att komma ihåg att äta och att få i mig tillräckligt med fett.
Hittills den här veckan har jag gått ner 2 kg och jag har t.o.m. fett i mitt kaffe…