Sådär! Då har jag varit på återträff!
Vi tog ett litet klassfoto.
(Det var alltså bara A-L och jag som dök upp ur vår klass…)
I övrigt var det rätt mycket folk på puben. Tyvärr mest volk som sannolikt inte ens firade 10-års jubileum sen nian så Vid baren konstaterade Camilla och jag att det var bra fräckt av småtjejjerna att tränga sig före… ”Nånn av oss kunde va din morsa”
Att ingen skulle känna igen mig fick jag bekräftat då en gammal pojkvän kom och hälsade på A-L och Camilla men kände sig tvungen att presentera sig för mig då han inte kom ihåg vem jag var. Det var hysteriskt kul men jag blev ändå en aning ledsen. De 20 åren spelade ju ingen roll för de andra som kände igen varann jättebra. Det var bara jag som inte var igenkännbar…
Här kommer lite fler bilder.
Härligt Anna!!! Jag gissade väl att du skulle ha gjort ett inlägg om gårdagen. Och till och med bilder, vad kul!!! Men du, var inte ledsen för att folk inte känner igen dig. När jag tittar på dina kort är det väääldigt många jag inte känner igen. Det vore väl attans om man inte förändrade sig nåt på 20 år och ett par barn på det :)!!Förresten var det så för mig på 10års jubileet, då var det folk ur min egen klass som tog i hand och tittade förvånat varför jag satt vid deras bord :). Hoppas det var en rolig kväll iallafall!
Kram på dig!
Jodå, det var jättekul!
Fick träffa många som jag faktiskt undrat vad de gjort sen sist och var de tagit vägen.
Dock kändes det jättetrist att vår klass liksom inte blivit inbjuden.
Det var bara 3 i klassen som fått inbjudan på facebook, per telefon verkar det inte ha varit någon alls och det var inte ens alla som finns på facebook som fått inbjudan heller.
Jag funderar på att fixa till nått i augusti för bara klassen istället.
Grillfest i min trädgård eller nått…
Hej igen!
Ja, från vår klass hade dom v arit fem eller sex sa Hilla.. Det känns som att det inte var riktigt ordentligt organiserat. Men men, det var ju bra att det var kul iallafall :)!
Jag tyckte det var ett sött litet skolkort!! 🙂 Och om de tycker du förändrats så väldigt på 20 år, så måste de ju vara fulla – jag tycker du är dig ganska lik sen 16 år tillbaka…
Vi var ju dessutom enda klassen som höll ihop hela kvällen *asg*
20kg gör nog en del och dessutom hade jag rätt höga klackar. Om man minns mig som ”den lilla ljusa tjejjen med långt hår” som jag har förstått att många gör så blir det nog lite fel… (även om jag mestadels haft kort hår sen åttan…)
Jag ser ju själv att jag inte alls är lika lik mamma som jag var förr. Nu är jag mer lik pappa.
Jo det blev konstigt eftersom det jag fick höra var att allt var ordnat att det var minst en i varje klass som skulle ringa runt…
Jag ringde ju Roger men han visste ingenting… 🙁 Fast jag träffade han ändå. Det är ju tråkigt när man tror att de utnämnda gör det de skulle om inte annat hört av sig och lämnat uppdraget vidare..
Jag har kontakt med en hel del så det är bara att höra av dig om du vill ha hjälp. Har ju ångan uppe nu:-)
Det var 20 som lovat att de skulle komma med vi blev 12. Det var kul ändå:-)
Själv lyckades jag komma över en 20 år lång blyghet och det var så himla roligt att få prata med personen;-)