*pust*

Det är väl ändå bra märkligt hur vissa händelser kan suga musten ur en fullständigt och samtidigt vara så befriande.

Jag kan förövrigt tala om några saker som lönar sig i tillvaron:
-Ärlighet (varar faktiskt längst)
-Ödmjukhet (inget står och faller med mig, andra är minst lika kompetenta.)
-Självinsikt (alla kan inte vara bäst på allt, erkänn dina brister för det vinner du på i längden)
-Initiativförmåga (ingen uppskattar någon som gör minsta möjliga)
-Glädje (smittsamt)

Jag har fått kvitto på att det lönar sig att vara en strävsam men glad arbetsmyra som gärna fixar, även åt andra. Jag har också fått tydliga bevis för att vissa andra strategier kan straffa sig stort.

Det är bättre att gå ut försiktigt och säga att ”det där har jag inte så stor erfarenhet av” och glänsa sen än att säga ”jag är kung på det” och sen inte kunna leva upp till det. Det kan falla väldigt platt det.

Apropå kvitton på att man gör rätt: Mitt sista samtal idag var en kund som ville ha hjälp med en sak. Kunden lätt stressad och uppgiven. Jag guidade henne fram genom hennes olika frågetecken och efter en kvart säger hon. ”Vet du, du låter så glad och… GLAD, -Tack!”  Sen tog nog samtalet minst lika lång tid till men jag fortsatte le mig igenom hela samtalet (jag försöker att alltid le när jag pratar i telefon) och innan hon la på tackade hon igen för att jag var så trevlig och lugn och att hon inte kände sig dum längre. Då gör det liksom inget att man suttit i telefon en bra stund efter att man slutat. man kan gå hem och fortsätta le.

Idag har hursomhelst varit så vansinnigt jobbig mitt i det trevliga att jag nog tar natten nu.
Imorgon ska jag försöka vara pigg och alert igen för då ska jag på dop igen minsann. 🙂

Lättnad

Ibland måste man ta del av obehagliga saker.
Ibland måste man bidra till saker som inte är kul eller ens trevliga.
Ibland måste man se till helheten och bita i det sura äpplet.

Vissa dagar vill man snabbspola förbi.
Vissa dagar går man och väntar på med en klump i magen.

Idag var en sådan dag.
Jag överlevde, det gick bra, jag är lättad och framtiden känns genast ljusare…

Segt som kola

Just nu är det segt. Segt att invänta arbetslösheten, segt ekonomiskt, med studierna och med vikten.

Dessutom har jag fått inflammation i slemsäcken i höger häl igen och haltar runt som en gammal gumma. Det blir ju inte tal om vare sig löpning eller promenader på ett bra tag vilket är dumt. Jag skulle behöva det för att få igång viktresan lite mer.

Jag har svårt att motivera mig själv till något över huvudtaget just nu vilket är extremt dålig timing eftersom jag just nu har AP-mycket att göra.

Just nu sitter jag tex och bloggar trots att jag borde klä på mig och åka till jobbet 🙂

Fredagsmys

Sitter med en kopp kaffe med vispgrädde och en skvätt vaniljlikör, lyssnar på Takida (LOVE Spotify!!) och läser om komposition. Egentligen skulle jag vilja tjyvstarta med någon av mina kurser men de startar inte förrän 19e så jag får hitta på något eget istället.

Jag börjar närma mig kameraköp men har en aning svårt att bestämma mig. Jag vacklar mellan att försöka hålla i plånboken lite eller gasa på. Då och då återkommer jag till funderingar kring vad som egentligen är ekonomiskt. Är det mest ekonomiskt att välja det billiga alternativet eller lurar jag mig själv då? Jag vet ju hur det var sist då jag köpte det paket som var billigast. Sen fyllde jag på kameraväskan med fler (billiga) objektiv. I slutändan hade jag bränt ganska mycket pengar men var egentligen inte nöjd ändå. Kvalitet kostar men det är svårt att stå upp för sina val när man inte samtidigt gör dem med en uppoffring.

Jag kan inte ens köpa en elvisp utan att få höra att ”men jag har ju en hemma som du kunde fått” så uppenbarligen tycker min omgivning att jag antingen är extremt fattig eller inte borde få ha hand om mina egna pengar. Ibland får jag även en känsla av att jag inte har förtjänat att använda nya saker. Jag betvivlar dock att maken skulle få samma gensvar när han köper nya vapen eller annat till jakten. ”Klart grabben ska ha bra grejer” heter det då nämligen. Jag håller med fullständigt men undrar varför det inte gäller mig med. Han jagar en vecka om året, jag bakar 2ggr i veckan så varför är en hushållsmaskin för halva pengen lite provocerande..? -värt att fundera på.

Nu vet jag ju iofs att oavsett om jag väljer det billigaste eller drömmen så kommer det på någon front att ifrågfasättas.

Nu ska jag fylla på min kaffekopp, ta ett digestive till och analysera en bildserie med postsäckar…

Ynket bara fortsätter

Igår morse när jag vaknade runt 8.30-snåret hörde jag Ms röst i vardagsrummet vilket stämde väldigt dåligt eftersom han ju börjar jobba 7. Det visade sig att han hade feber, var snuvig och allmänt ofrisk.

I morse väcktes jag av att T stod och gnällde vid vår säng.
-ont i öronen…

Själv har jag en mördande huvudvärk (bihålorna som bråkar) men också en hemtenta som ska vara inlämnad imorgon så jag har proppat i mig värktabletter och försöker jobba lite på den.

Etermiddagarna/kvällarna har varit lite bättre de sista dagarna. Jag känner mig faktiskt någorlunda pigg framåt bolibompa och igår kväll trodde jag nog att jag höll på att tillfriskna helt.