Författare: Annifey

Publicerat

Vänners bekymmer är våra

Det blev sent igår igen. Inte pga Tim utan för att vi låg och pratade.

Vännernas separation tär på oss. Vi rannsakar oss själva och försöker lösa upp alla knutar. Vi bär båda på en rädsla att gå samma öde till mötes och försöker finna lösningar som hjälper oss att undvika det. Det känns konstigt men samtidigt hoppas jag att vi kan lära av deras uppbrott.

Älsklings-Thérèsen ringde idag. Hon var ynklig… Jag vill åka dit med min änglapaj och trösta. HUR fixar man sånt? Hur visar man människor som bor 30 mil bort att man bryr sig och tycker om dem? Jag kan bli så frustrarad av att en människa jag tycker så väldigt mycket om är så långt bort. –VILL!! Har insett idag att jag har svårt att säga rakt ut till en peson att jag tycker om den. suck Om jag kunde bli som folk nånn gång…

Har åkt runt och tittat på tapeter, jämfört priser och jagat idéer. Nu först inser jag vilken frihet körkortet innebär. Jag kan åka vart jag vill, när jag vill. behöver inte tänka på busstiderna. Jag kan åka och handla själv utan att behöva jaga reda på någon som ska köra mig. Jag kan vara lite impulsiv och låta bli att planera så mycket.

Jag har tandvärk igen förresten. Har haft det i ett par dagar men nu börjar det bli riktigt besvärligt. kanske borde dra ut de där j**a visdomständerna iallafall…

 

Publicerat

Krångelnatt II

Tim var nästan lika krånglig inatt. Jag säger nästan eftersom jag egentligen inte kan jämföra.

Med min nackspärr i färskt minne tog nämligen Mattias hand om det den här gången. Det är så mycket som ska hinnas medans Oliver är på dagis. Ibland undrar jag hur andra hinner. De som har jobb oxå menar jag… -Fast de är väl inte hemma och skapar lika mycket disk och saker att städa upp antar jag.

Jag planerar för fullt inför omtapetseringen av sovrummen. Egentligen hade jag tänkt ta Olivers först men eftersom det är enklast att göra det när han är hos pappa så är det nog smidigast att ta vårt sovrum först. –KUUUUL!!!!

Tänker åka och köpa vad som behövs imorgon så att jag kanske hinner dra igång under helgen. OM jag hinner börja i helgen kanske jag skulle ta Olivers rum först iallafall… -hmmmm *funderar*

Mattias var med Lars på IKEA efter jobbet. Ett par kompisar till Lars slank visst med oxå…. Lena var här och mös med mig och åt änglapaj.

Mattias kom hem jättesent så jag hann att somna innan. När han kom hem så vaknade jag till igen och fick min födelsedagspresent lite sådär i förskott. Vitrindörrar till bokhyllan så att Timpen inte kan riva ut alla böcker hela tidan 🙂

Publicerat

En bättre natt

När jag vaknade kändes nacken mycket bättre.

Det var dagisdag för O så jag hade en del tid på förmiddan att hitta på nått. Jag köpte med sallad från McD och åkte till firman och åt med M. Sen åkte jag till Rusta och tittade på tapeter (inte helt nöjd…). Till sist åkte jag till Polisen och hämtade mitt nya pass.

När jag kom hem gick jag förbi hyresvärden en sväng för att fråga om tapetsering/målning men han var inte där så jag mailade istället.

Sen var det dax att hämta O och laga mat innan jag skulle iväg på ECDL. Återigen var läraren sjuk. Den här gången hade vi Bertil som vikarie vilket gärna får bli permanent. Jag kan inte undvika att känna att tiden jag lägger på kursen är bortkastad.

Jag KAN ju redan det är. Tror att jag tänker rafsa över materialet och testerna så fort det går. De första 4 modulerna hade jag i snitt 94% rätt på och jag gjorde testen på runt 7 minuter av 30 givna.
Det KAN inte vara meningen att det ska vara så lätt….

Ingen kamera i sikte…

 

Publicerat

Krångelnatt

Inatt sov jag runt 2 timmar. Tim är lite krånglig (förmodligen tänder) och vill BARA bli pillad på.

Man ska stryka honom över magen, ryggen och benen. Minsta lilla paus ger ett illvrål. Jag vaknade med nackspärr. Det var förmodligen ett resultat av att jag legat halvvägs ner i sängen med fel kudde och fläkten på och pillat på Tim. Dagen var inget bra. -Ont, -Trött… Tim lyckades få ut foto-skivan ur brännaren så nu är alla foton från -02 (inklusive de från bröllopet) väck. Jag grät en lång stund. När Mattias kom hem la jag mig i badet för att slappna av, sen masserade han mig och han lyckades ta bort den värsta smärtan så att jag bara var lite öm. -Jag älskar honom!

På kvällen åkte jag till Lena för att hjälpa henne få lite ordning. Det fixade hon själv. Jag vet inte vad som fick mig att tro att jag skulle kunna hjälpa henne med min nacke och min enorma trötthet. Jag tror inte att den tröttheten som små barn kan innebära är begriplig förrän man gjort det själv. Dessutom finns det ju tydligen någon slags lag på att om man är mammaledig (avskyr ordet) så ska hela tillvaron vara perfekt och fläckfri. Mattias tycker inte så men många andra som tittar förbi. Man får frågor som “jobbig dag?” (Underförstått: -eller varför ser det annars ut såhär) Sömnbrist, bläckfiskarmad bebis, uttråkad 5-åring, leda osv. är INTE skäl som gills.

Hade på nått sätt förväntat mig att kameran åtminstone skulle skickats idag men men…