Kategori: Viktresan

Det är bara ett par dagar sen jag kunde konstatera att midjemåttet minskat rejält och att det händer grejjer… -snabbt…

Nu sitter jag ändå här och känner att det går för långsamt. Jag vet att det kanske låter märkligt men så är det. Magen är mindre men byxorna sitter inte bättre. Ok, ok… Jag VET att det beror på att jag alltid bär väldigt lågt skurna byxor och magen hänger utanför. Men BORDE inte stussen minska åtminstone en cm när man hållit på som jag gjort i 3 veckor?? Den träning jag faktiskt fått gjord, matomläggningen… Borde det inte påverka mig mer än att bara lindra magkatarren och minska min svullna mage?

Jag har nu minskat OTROLIGA 24cm i midjan (109 till 85 cm) och bysten har minskat 4cm (100 till 96 cm). Jag är fascinerad över detta och glad att det händer något men samtidigt frustrerad över att annat verkar stå still. Svenskt rekord i otålighet, jag vet…

Helgen har tillbringats hos makens släkt och det var en prövning. Alla dessa godsaker… Trevligt i vanliga fall men en kamp när man försöker leva sunt.

Jag är övertygad om att det bara MÅSTE gå i uppförsbacke ibland. Man kanske inte värdessätter medgångarna annars eller nått…

Det är inget speciellt som går mig emot just nu, det är mer allmänt.

Jag har tagit tag i vikten -igen. Den här gången med Viktklubb.se som inledde vårt samarbete med att hålla stängt en vecka över jul och nu ligger nere igen. När det väl fungerar inser jag att jag antingen ligger runt 500kcal över eller under rekomenderat intag, inget lagom här inte.

Jag försöker komma igång att träna också. Minst 20 minuter om dagen står jag på crosstrainern och kör Yoga ett par dagar i veckan. Kan nog låta futtigt men det är bra mycket mer träning än jag brukar få. Resultatet sen jag började är -1kg på 2veckor men eftersom de veckorna låg över ju och nyår antar jag att jag ska vara nöjd.

Jag har fortfarande inte fått någon tid för anställningsintervjun…

Det börjar flyta på. Jag får träningen gjord och har lyckats undgå att överäta.

Jag sätter stort fokus på “lagom stora portioner” just nu eftersom jag ätit så osannolikt stora förut. Däremot tycker jag att det är svårt att komma upp i mina 1300kcal per dag. Jag måste försöka komma ihåg mellanmålen, de är lätta att glömma.

Nu är julen över och jag har gjort en skadebedömning. Den gick INTE bra. Jag väger mer nu än jag någonsin gjort förut (graviditeterna inräknat).

Det är alltså dax för “Hälsovakten igen. Och som vanligt var det något av en chock att fylla i den dag 1. Innan man kommer in i det så larmar det mest hela tiden. Jag vill SÅ gärna komma ner i en någorlunda “normal” storlek igen. Tack och lov vill Matte det samma, det gör det iallafall LITE enklare.

Skrevs:2005-12-26 19:08:00